Att vara svagheten i sina egna ögon
Åkte hem från mamma idag, kom till ett soligt Stockholm med förhoppningar om att kvällen's planer skulle bli riktigt bra. Men riktigt så blev det inte. Slutade med panikångest som ledde till en snabbompackning och nu är jag påväg till mamma igen.
Grejen är den att jag känner mig så jävla svag. Vek som inte klarar mig själv, som inte kan ta tag i saker. Bara allmänt dålig som inte har förmågan att ta hand om mig själv.
Grejen är den att jag känner mig så jävla svag. Vek som inte klarar mig själv, som inte kan ta tag i saker. Bara allmänt dålig som inte har förmågan att ta hand om mig själv.
Kommentarer
Postat av: Anna
Du är inte vek, du är en av de starkaste jag känner <3
Postat av: carolina
du är inte vek men du befinner dig i ett läge som gör dig oerhört skör. Alla får lov att vara ömtåliga och små ibland. Ta den tid du behöver för att komma igen. Tvinga dig inte att göra saker för att "det ska vara så" då är risken bara stor att du gör dig själv besviken och trycker ner dig mer.
Du kan men just nu behöver du hitta din balans igen. Kram
Postat av: mamman
Du är absolut inte svag, att kunna ta hjälp är en styrka, inte en svaghet.
Älskar dig
Postat av: johanna
Du är LÅNGT ifrån svag, du är bäst!
Tänker på dig. puss
Trackback
