Nu hade jag tänkt att skriva något smart för att jag känner för att göra det, så vi får se vart det hela slutar.

Egentligen vet jag inte vart jag ska börja, känns som att jag har hur mycket som helst att skriva men ändå så kommer jag inte på vilka tangenter jag ska trycka på. Just nu går allting verkligen uppochner, men jag antar att det ska vara så. Det ska bli jäkligt skönt med lov snart, då ska jag försöka busa en massa ;b

Imorn ska vi göra ett nytt träningsförsök och jag är verkligen sjukt taggad! Jag tror att det kommer bli bra nu för vi är 3 st som ska köra så då kan vi peppa varann, tror jag ska lura dem på en boxercise-kväll något tag för jag blev sjukt taggad på att göra det för ett tag sedan.

Den där saknaden jag hade för ett tag sedan finns kvar. Saknaden att inte ha något att längta till. Känslan av hur värdelöst det känns att fortsätta kämpa när jag inte vet vad jag kämpar för. Jag behöver bara en liten vink av att jag är på rätt väg eller ett tecken på att det finns något att kämpa för.


Det får räcka, jag tror jag fick fram det jag ville ha ur mig...