Godmorgon!

Snacka om att kliva upp tidigt en söndag, halv 9. Men jag vet att om jag hade sovit längre så hade jag bara blivit mer nervös, och det är inte bra.

Jag satt och funderade på edt där med nervositet igår, varför man blir det, och så försökte jag komma på varför jag var nervös för tävlingen. Vad tror ni jag kom fram till? Jo, jag är nervös för att jag är rädd för att misslyckas.

Inte bra, så istället ska jag bara fokusera på att andas. Jag brukar glömma bort det ibland.

Asså shit, jag känner det när jag skriver nu att jag är jättespänd, uscha!

Fast förhoppningsvis försvinner det när jag har gått banan och planerat hur jag ska rida, och sen pratat lite med de andra som ska rida om vägar och tips och sånt.

För jag vet att det inte är något problem med att komma ihåg banan eller att hästen ska vägra, för han hoppar i alla lägen. Höjden är det inte heller några problem med, utan den lilla risken är att han ska riva för att han blir lite nonchalant, men det ska vi ändra på!
Jag ska hoppa ett hinder i taget, titta dit jag ska, alternativt upp i skogen, rida så som jag har planerat, andas och HA KUL!

Hur länge tror ni att jag kommer komma ihåg det?

Jag har iaf bestämt mig att jag ska försöka rida en felfri grundomgång så jag tar ig till omhoppningen. I omhoppnngen ska jag hellre ta det lugnt och försiktigt och satsa på säkerhet och feel-good känsla än att vara orolig för slarvfel. Och gör jag bara detta, så ska jag vara nöjd över det.



----------------------
Bloggar innan jag åker sen.


PUSSAR!